Husarrest på Butaritari

Äntligen – båten bunkrad med konserver och den färska frukt som vi kan hitta, inklusive en bananstock som hänger i aktern. Besättningen är utklarerad från Immigration, men båten vill Lasse klarera ut på den lilla ön Buaritari, så att vi kan fortsätta direkt därifrån norrut mot Majuro på Marshallöarna. Inga problem, fick vi i besked av tullen, bara vi betalar flygbiljett t.o.r. för en tjänsteman att flyga dit och hans inkvartering i två dagar till nästa flyg går tillbaka. Den kostnaden var vi beredda att ta, för att slippa segla tillbaka 100 nm till Tarawa för att klarera ut. Nattsegling norrut, avpassad i tid så vi kommer dit i gryningen och kan hitta in i öppningen i revet. Härlig månskensgång med god vind som ökar på och halva besättningen blir sjösjuk och kräks i hinkar till höger och vänster. I gryningen siktar vi land och ankrar upp i en lagun omgiven av palmer och vita stränder och pustar ut efter den oroliga natten. Nu är vi i Söderhavet! Nästa morgon tog vi söndagsstassen på för att besöka kyrkan. På stranden väntade en arg polis som hotar med att kasta oss alla i fängelse eftersom vi inte hade anmält vår ankomst igår. Marsch iväg till polisstationen och förhör sittandes på en träbänk i hans förfallna betongrum med klotter på väggarna. Han skramlade med handklovarna då och då och vi tittade nervöst på de två helt bara cellerna med gallerdörrar. Vårt brott var att vi inte hade inresetillstånd till Butaritari och när det dessutom framkom att vi inte klarerat ut båten från Tarawa blev måttet rågat och han reste sig upp och drog med Lasse mot en cell och sa att vi andra måste ge oss tillbaka till båten. Lasse protesterade och sa att då måste han bura in oss alla, vilket tycktes göra honom lite betänksam. Efter ytterligare en timmes diskussion ändrades ”domen” att förvisa alla till båten och vi fick inte gå i land förrän han talat med berörda myndigheter i Tarawa nästa dag. Lasse uppmanades komma ensam till polisstationen kl 10 nästa dag, ”sharp!” Han behöll våra pass. Resten av dagen gick åt till att tvätta kläder, vattenlinje och tagla tampar.

6 feb Butaritari
En vindstilla kvav dag utan svalkande vind. Orolig stämning ombord, skulle vi tvingas återvända till Tarawa? Tänkte han bura in Lasse? Skulle han hålla kvar hela båten i karantän? Men Lasse kom tillbaka efter en timme och kunde meddela att vi hade tillåtelse att röra oss fritt iland och att det skulle komma en tulltjänsteman med första flyg i övermorgon, 8/2. Det var så varmt att vi gjorde vår morgonpromenad i skymingen i stället. Man tar sig fram på breda stigar och de bofasta åker skoter cyklar eller går. Hyddorna byggs av material från kokospalmen. Det består av ett golv på styltor och ett flätat sluttande tak, men inga väggar. Ägodelar förvaras i resväskor och ett hörn finns moskitnät. Varje familj har flera hyddor, en för förråd en annan för matlagning. Varje by har en egen brunn och istället för att gå med vatten tas det upp i hink, hälls därefter i tratt som går till en slang som leder vattnet till den egna hyddan. Utanför många hyddor sitter solceller som medger elbelysning och tv. Vi passerade hela familjer som i skymningen under kokostaket satt hukade och tittade på film. Utmed vägkanten hålls sprättgrisar i alla möjliga färger och de ges mat och vatten i jättesnäckor från havsbotten. På stranden låg 2 upp och nedvända havssköldpaddor och väntade på att få dö. Oacceptabelt med våra ögon, men mkt som pågår hemma är lika hemskt
Utriggarna med sina blåa upp-och- nedvända trekantiga segel lämnar i gryningen fiskar hela dagen och återkommer i skymningen Här finns en sjukstuga som leds av en sjuksköterska. Hon har ca 40 besök om dagen, merparten luftvägsinfektioner. Hon förlöser c:a 10 mammor /månad på sjukstugan Butaritari är verkligen underskönt vacker jungfrulig ö och alla vi mött är så vänliga och generösa. Alla verkar ha det bra. Det gäller även vår vän polisen, som vi satt i klistret och som blev rejält bekymrad innan allt löste sig.

7-9 feb Öliv på Butaritari
Vi besöker skolan, kommer mitt i lunchrasten och belägras av nyfikna ungdomar (mest grabbar som gör hard rock-tecken och fnissiga tjejer), men alla vill prata och spexa. Hos skolläraren får Åse o Tommy låna en cykel till och ger sig ut på upptäcktsfärd medan vi andra går en långpromenad genom olika små bosättningar och träffar på två amerikanska missionärskillar i vit skjorta och slips som har bott på ön några månader. En kväll har utlovats kareokesång i en manueba och vi lotsas dit av vår vän läraren i fullmånens sken. Byns ungdomar wailar i miken till smöriga 60-tals hits medan kavan blandas till i stora blåa plasthandfat. Vi tackar artigt nej tack och får istället färsk kokosnötsaft att dricka. Nästa dag blir vi inbjudna till ett möte då skolans gästlärare ska avtackas och de nya välkomnas. I skolans manueba blir vi bjudna på mat som lagats till i de olika hyddorna runtomkring och får prata med skolchefen som berättar om utbildningssysstemet och till slut ger mig den krans han har på huvudet.

Utan tullklarerare försmäkta vi på denna ö.
Idag skulle planet från Tarawa komma och med det tullkillen som ska klarera ut oss. Men – bad luck – ingen tullkille, planet var fullbokat, men på fredag….. Vi får leva vidare vårt öliv några dagar till och hoppas på att vi kommer härifrån så småningom. Men just nu har Lasse fått en sårinfektion i foten och ska ligga pall med foten i vädret, så det var väl meningen. Det blir torsdag och vi börjar alltmer undra om någon tullare verkligen ska komma i morgon. Lasse mail-växlar med en tulltjänsteman i Tarawa, som blir alltmer irriterad: alltihop är ”vårt” fel, igår stod en tullkille på flygplatsen men han kom inte iväg för det fanns ingen biljett köpt till honom. Vi måste hitta en agent till Air Kiribati på Butaritari och köpa en biljett till flyget i morgon – om det finns några platser – det brukar vara fullbokat till mars …. jaha. Vid det här laget är klockan 16 och vi inser att detta kommer inte att gå att fixa till i morgon. Det är bara att dra upp ankaret och vända tillbaka mot Tarawa 100 nm. Tillbaka till ruta ett – men utan att ha hamnat i fängelse!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s