N 06.56´, E 158.37´

Som en kokosnöt har vi undet ett dygn i vågornas våld skvalpat i stiltje – på väg inte mot utan ifrån vår waypoint. Kvalmigt, gungigt och ett illamående hos flertalet utan att direkt vara sjösjuka.

De oavbrutna dygnen på väg har sin egen charm och rutin. Havsytan med alla sina reflexer speglar himlen och de jagande molnen. De gigantiska vågorna tornar upp sig och rullar in mot aktern, den isblå vattenmassan bryter ändå inte ned över sittbrunnen då aktern mjukt och värdigt parerar vågen som dyker ned under aktern och böljar upp på läsidan midskepps och löser upp sig i ett fräsande vitt brus

Dagarna går, blicken vand och känslig för nyanser av blått. Vilar på horisonten och noterar alla förändringar i vågornas morfologi. I denna konformitet uppstår plötliga störningar. En flock vita eller svarta tärnor (naughty terns) annonserar ett fiskstim vid ytan. Bevingade makrilliknande flygfiskar skjuter som projektiler ur en våg, glidflyger i en vid båge kraschar in en annan våg , flera 100 meter bort. Gulfenade tonfiskar flyger upp gör en roll, visar stjärten och försvinner snabbt upp ned i det blå. Vid flera tillfällen möter vi ett delfinstim som patrullerar sidan av båten, får plötsligt fnatt och skyttlar i raketfart fram och tillbaka under oss, andra skjuter upp, gör en volt och försvinner därefter i djupet. I går eftermiddag såg jag ett valblås.Tommys fiskelinor gav idag, efter en månad , en 3 kilos gulfenad tonfisk                                                                                          Fascinerande vad som pågår under oss!

Trots gårdagens stiltje erbjuder en 10-12 knops ( huvudsakligen ostlig) vind behaglig svalka. Med ökande avstånd till ekvatorn drabbas/svalkas vi av frekventa squalls. En squall är ett plötslgt kortvarigt skyfall ackompanjerat av vridande vind i kulingstyrka.Personligen har jag inget emot dessa squalls som svalkar och som sköljer min salta hud. Ibland är de så intensiva att man måste ösa dingen med hinkar.. Himlavalvet är ett kapitel för sig. I gryning och skymning är horisonten kamoflagefläckad i svart, grått, brunt, brangult och karmosinnrött. Sällan sänker sig solen bakom en molnfri horisont, men då den gör det trycks den ihop till ett elliptiskt guldägg (som om horisonten gör motstånd) för att därefter sänka sig bakom en brinnande horisont som därefter svalnar och blir alltmer magiskt blå. Den blå skymningen är kortvarig och försvinner snabbt i mörker och man skönjer de första stjärnorna. Molnen har ett eget kalejdoskop, ändrar hela tiden form från svenska vita ulliga sommarmoln till sönderblåsta kedjelika, trasigt fransiga, gråa tätt hotfulla som blåser upp sig med ökande svärta mot oväderoch signalerar en squall. Inom någon minut börjar ett skyfall

Likt de flesta i min genereration har tempot i livet varit högt och utan egentliga pauser melllan alla aktiviteter. Som att linda en tejprulle där erfarenheterna lagts på varandra utan paus. Pappa sa alltid ”du  bränner ljuset ibåda ändar”. Jag höll inte med då, men förstår nu .

Långa timmar på det oändliga havet inspirerar till fria associationer i livets gobeläng. Väl i denna sinnesstämning finns det mycket att fiska upp, reda ut och stanna upp vid.

Uppblåst !                                                                           (flytvästen löste ut spontant pga sälta och luftfuktighet)wing on wing – bekväm segelsättning på långa öpppenvindsbogar

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s